man vet inte vad man har förrän man har förlorat det...

Skrivet den 2012-07-14, klockan 02:28:51 | Publicerat i mitt liv. | 0 Kommentarer | Kommentera här

åh. det finns så många människor jag saknar nu som jag inte uppskattade speciellt mycket innan, såklart vissa mer eller mindre! jag har gått på sex styckena skolor i mitt liv, har aldrig tyckt om skolan, har alltid varit den som varit i "bråk", ibland för saker jag inte ens gjort, jag har varit uppkäftig, jag har varit lugn, jag har skrikit, jag har varit tyst, jag har sagt dumma och fula saker till mina lärare/rektorer tex, jävla klimakterie-kossa, jävla sosse, jävla idiot, jävla moderat-jävel, du är dum i huvudet, håll käften osvosvosv... jag har insett nu att det verkligen finns så många lärare som jag aldrig skulle vilja släppa kontakten med, helt sjukt egentligen! kerstin, marlen, linda, katarina, yvonne, rozafa, dick, niklas och malena är några helt underbara och fina människor som alltid har hjälpt och stöttat mig i svåra situationer, såväl skola som privat. nu vill jag säga ett stor tack till er alla och förlåt till er alla som jag sagt dumma, fula, barnsliga och patetiska saker till - ni är fina, glöm aldrig det. en extra stor kärlek till kometskolan, världens bästa skola, även om jag inte tyckte det när jag gick där så har jag insett att det är den bästa skolan någonsin, som rubriken lyder; man vet inte vad man har förrän man har förlorat det...!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0